Käpplös men inte rådlös

En knäckt vit käpp med röd tejp.
(Den röda tejpen visar att
käppanvändaren har dövblindhet.)

Igår kväll skyndade jag genom ösregnet och kylan bort till Sats för veckans första spinningpass. När den vita käppen blir kall och/eller blöt är den så trög att den nästan inte går att fälla ihop, så jag ställde den mot väggen i spinningsalen tills den blivit lite mer lätthanterlig. 

Efter en stund gick det att fälla ihop den, men det skulle jag aldrig ha gjort! Gummibandet i den femledade vikkäppen slets av och den nedersta leden hängde och slängde. "HUR ska jag nu komma hem???" tänkte jag oroligt.

"Äh, det får lösa sig på nåt sätt", bestämde jag och satte mig på cykeln. En svettig timma senare hade jag hoppat i överdragskläderna för att så bege mig hemåt. "Hem" ligger bara 10 minuters gångväg från Sats, men HU vad det en kilometer är långt när det är beckmörkt och ösregn. Det ljus som trots allt finns (billyktor och visst gatljus) reflekteras och blänker ilsket i allt det blöta.

NU insåg jag med all oönskvärd tydlighet hur jäkla dålig syn jag har samt vilken ofantlig nytta den där käppen faktiskt gör. 

Finurlig som jag ändå var (skryt, skryt) vände jag upp och ner på käppen och höll handtaget ner mot marken och viftade lite framför mig nån decimeter ovanför marken. Den fungerade absolut inte som en teknikkäpp, men väl som en markeringskäpp. Med det menar jag andra personer blev varse att ett blindstyre var ute och örlade omkring, medan blindstyret å sin sida inte hade så mycket teknisk nytta av käppen. 

På hemvägen lyckades jag inte parera en enda vattenpöl utan klafsade rakt ner i den ena efter den andra med mina icke vattentäta gympadojor. Alltså är det tydligt hur BRA käppen är på att hitta vattenpölarna i vanliga fall. "Krr krr krr  - blubb blubb." När "blubb blubb" kommer känner jag samtidigt i handen hur käppen rullar lite trögare i vattenpölen och kan i de flesta fall undvika den. Tack och lov gjorde käppen i denna decimerade form ändå så mycket nytta att jag kunde undvika både träd och bilar. 

Som tur är har jag blivit lovad en ny käpp imorgon bitti för då kommer två av tjejerna från Region Skånes Dövblindteam till min arbetsplats för att informera mina kollegor om min dövblindhet. Om detta berättar jag mer för er en annan dag. 

Ättestupan, del 3 - "Den här gången lyckades ni inte knäcka mig, FK!"

Idag damp det ner ett vitt fönsterkuvert med min adress i rutan. Uppe i vänster hörn stod det "Försäkringskassan" med gröna bokstäver.

Jag slet inte upp kuvertet, för jag var beredd. Beredd på det värsta. På avslag. Det var avslag. Definitivt och oåterkalleligt AVSLAG. Jag skummade argt igenom de första raderna och sen vek jag ihop brevet och la ner det i kuvertet igen för jag orkade inte lägga mer energi på den här historien. Redan i de första raderna kunde jag läsa ut rena lögner från deras sida. Antingen har handläggaren missuppfattat alltihop eller så är hon helt dum i huvudet. Det troligaste är nog ändå att hon medvetet ljuger enkom för att segervisst kunna ge sitt AVSLAG. Så att hennes chef sedan kan klappa henne på axeln och säga: "Duktiga du som sparat 10.000:- till Försäkringskassan, här får du ditt utlovade lönepåslag på X kronor i månaden!" 

Att jag nu sitter här helt lugn har jag underbara P och S att tacka för. Under den senaste tiden har de med gemensamma krafter lyckats hjälpa mig att hitta en hörapparat som har möjlighet att använda telefonkoppling och samtalsmikrofoner på mitt jobb. Redan förra veckan var jag hos audionomen och provade den. Det som återstår är att justera ljudinställningarna. Den fungerar! =) Lite för svag för mitt vardagliga liv, men det är inte där jag ska använda den. Den ska endast användas på jobb och det för att jag över huvud taget kunna tala i telefon och använda mötesmikrofonerna. Mirakulöst nog har finansieringen av denna mackapär också löst sig! Och jag är så otroligt tacksam för att jag nu slipper att ha mer att göra med Försäkringskassan för den där gången. Genom att trolla med sina gyllene trollstavar har alltså dessa änglar lyft bort en enorm sten från mitt bröst. Jag kan andas igen! Och höra! <3  

Tack även alla ni som höll era tummar och tår för mig - det värmde oerhört och det gjorde susen! (Även om inte ens ni rådde på Försäkringskassan.)

Det som är så sorgligt är att alla andra som är i min sits kanske inte har tillgång till någon P eller någon S som kan trolla. Så här ska det bara inte få lov att gå till! Att en person som har dövblindhet - alltså inte bara är hörselskadad, utan även gravt synskadad - smaka på ordet: d ö v b l i n d h e t - inte får någon hjälp av FK till arbetshjälpmedel därför att deras fyrkantiga regler säger att en person inte får äga mer än en hörapparat. Om den hörapparaten den dövblinde har fått som är absolut bäst för deras dagliga liv nu inte har den teknik som behövs för arbetssituationen så ska alltså hörapparaten bytas ut mot en apparat som fungerar på jobb oavsett om den de facto fungerar sämre i vardagslivet. 

Att en person som har dövblindhet faktiskt både kan och får utföra ett jobb som drar in skattepengar till samhällsapparaten hör inte till vanligheterna, tyvärr. "Så kan vi ju inte ha det!" säger tjänstemännen på Försäkringskassan - samma instans som sen (förhoppningsvis) betalar ut sjukersättning - och gör genast allt de kan för att stänga möjligheterna till fortsatt egen försörjning.


Den som ser någon som helst logik i detta räcker upp handen NU!