Först kom det ett brev där man berättade att jag snart skulle få hem en SIFO-undersökning (Svenska Institutet För Opinionsundersökningar) i brevlådan och att det var viktigt att just jag svarade och inte någon annan. Detta för att jag var utvald efter ålder, bostadsort, kön mm. Ok, tänkte jag, det ska jag såklart svara på. Lite som en samhällelig plikt, liksom. Får man chansen att vara med och påverka så varför inte?
Så kom då nästa brev med den "lilla" SIFO-undersökningen. Det visade sig vara ett A4-kuvert med ett kompendium tjockt som en resekatalog från "Swanson's Travel" ungefär. I början stod det instruktioner: "Kryssa så här och inte så här", dvs man fick inte kryssa lite snett i rutorna, utan det var viktigt att man kryssade alldeles precis från hörn till hörn. Sen stod det: "Du har gott om tid på dig att fylla i enkäten, flera veckor. Men vi är självklart tacksamma ju snarare du kan skicka tillbaka den, fullständigt ifylld."
Med pytte pytte pytteliten text och med tusentals pytte pytte pyttesmå rutor började sedan frågorna. När jag skummat lite med ett förstoringsglas till hjälp insåg jag att jag aldrig kommer att orka igenom detta. Dels var frågorna hur många som helst, dels ville de ha en massa olika detaljerade svarsalternativ. Inte bara "ja" eller "nej".
Ett uppslag i SIFO-undersökningen. |
Snälla rara SIFO: Vill ni ha några svar får ni ta bort minst 90% av frågorna. Jag rekommenderar också att ni förstorar texten ungefär tio gånger. Då kanske de flesta utan synproblem orkar med att läsa frågorna och kryssa på rätt ställen i era rutor. Vi synskadade har tyvärr inte så stora möjligheter att påverka, men strunt i oss; vi anser nämligen vår tid vara alldeles för värdefull för reklam i alla fall. ;-)
VEM i hela friden svarar på sådana här enkäter? VEM i hela detta avlånga land lägger gratis ner minst tio timmar av sin fritid på att svara på sådana här idiotfrågor? VEM?
SIFO frågar - SIFO får inga svar. Inte av mig i alla fall. Mitt frågekompendium passar alldeles ypperligt i papperskorgen.