torsdag 26 januari 2012

Färdtjänstutvärdering T1


Nu är det gjort ordentligt! Nu har jag dubbelt så stort underlag för att utvärdera Färdtjänst och jag ger en mycket stark fyra av fem möjliga så här långt. Att det inte blev femma beror faktiskt endast på att man inte kan beställa sin resa på annat sätt än via telefon. Att gubben som åkte med i bilen igår var äckligt förkyld, ja, det är ju inte Färdtjänsts fel...

Idag var visst chauffören tio minuter tidig och jag som passat på att gå på det där "hemliga" stället kom ut till en tom bil där motorn var igång. Det stod Tomelilla-Trelleborg på den, så jag tänkte att: "Nej, det är inte den som väntar på mig..."

Men ett par minuter senare kom chauffören ut - han hade visst varit inne i lokalerna och kikat efter mig. Det var visst den bilen jag skulle med. En stor - och som sagt helt TOM - minibuss med plats för ett tiotal personer. Det var bara jag som skulle åka i den och vi skulle direkt till Helsingborg tack-o-lov. Kändes lyxigt, men jag antar att den å andra sidan skulle hämta folk med rullstol, permobil eller annat i Helsingborg...

Chauffören var en liten man med ett stort leende som såg så mysig och glad ut att jag gärna hade konverserat med honom hela vägen hem - om det inte varit för att han bröt på någon sorts utrikiska - tror det var på nåt öststatsspråk. Tyvärr, tyvärr - det körde ihop sig redan när han frågade efter mitt personnummer och sen sa en mening som jag inte kunde uppfatta eftersom jag inte kunde avläsa hans läppar när han satt bakom ratten... Efter fyra omfrågningar insåg vi nog båda att vi bara skulle sitta tysta och vara nöjda ändå samt njuta av det underbart vackra vädret. En orange sol mot en härligt blågrön himmel höll på att gå ner över Öresund och denna vy kunde vi beundra hela vägen hem =)

Förvisso inte dagens solnedgång över Öresund, men väl så vacker!

Jag var hemma strax efter klockan fyra. Lika snabbt - nej snabbare - som jag själv skulle ha kört om jag kunnat (fått). Denne chaufför körde utan att blint följa GPS:en och smidigt som en oljad ål kom vi ut till motorvägen via en genväg som jag aldrig själv skulle ha kommit på. 

Utvärdering så här långt: Utmärkt, Färdtjänst! TACK! =)

.

onsdag 25 januari 2012

Oskulden borta!


Idag har det skett till slut.

Visst var det lite obehagligt till en början men kanske inte riktigt så illa som jag befarat.

Dock kan jag ha råkat ut för en smitta... =(

Jag har nämligen blivit av med oskulden.

Färdtjänstoskulden, alltså!

Berättade i mitt förra inlägg om oron jag kände inför mitt livs första resa med färdtjänst. Bilen skulle enligt överenskommelse komma klockan 15:15 till Hörsel- och Dövenheten i Lund och endast några minuter efter avtalad tid kom bilen. Den var redan full av folk och jag, som var siste man (jaja, kvinna, då) fick äran att sitta i mitten i baksätet, inklämd mellan två äldre damer. Men men... Det var i alla fall inte kallt i bilen trots de fyra minusgraderna utomhus. I framsätet satt en äldre DÖDSFÖRKYLD herre som hela tiden snörvlade hostade och nös samt kom med små klämkäcka kommentarer till chauffören som kanske inte var alltför förtjust i att bli störd. Han hade nämligen full koncentration på GPS:en hela tiden, vilket var ganska uppenbart när han gång på gång gjorde märkliga u-svängar där till och med jag skulle ha hittat rätt... För övrigt var det en väldigt rar liten grabb som talade skånska utan någon som helst brytning ;-) 

Vi åkte en liten sightseeingtur inom Landskrona på vägen där en av damerna hoppade av med kommentaren: "Ja, det blev en lååång resa det här!" Undrar just var hon hade blivit upphämtad - och NÄR? Efter totalt sisådär en och en halv timme var jag hemma. Det var väl inte så illa, tiden var ungefär densamma som om jag skulle åkt buss och tåg... MEN jag är väldigt upprörd över gubben som åkte färdtjänstbil i DÖDSFÖRKYLT tillstånd! Så gör man bara inte mot sina medmänniskor, anser jag!!! Är man så sjuk så stannar man fanimig hemma och åker inte ut och smittar ner en massa andra. I en liten personbil har man ju inte en chans att komma undan. Hoppas för egen skull att det är "basselusker" som jag redan haft, annars GRRR! 

Nä, nu ska vi tänka positiva tankar här: JAG är frisk! Jag ÄR frisk! Jag är FRISK! JAG ÄR FRISK!


.

tisdag 24 januari 2012

Nervös inför morgondagens färdtjänstpremiär!


För ett par veckor passade jag på att ringa färdtjänst när jag var på jobbet (det är där jag kan tala i telefon) för att få lite information samt fråga efter en mailadress för att kunna beställa färdtjänst framöver. Nej, fick jag till svar, det finns INTE möjlighet att beställa färdtjänst på något annat sätt än via telefon. Om man inte själv kan ringa, får man be någon annan göra det åt en... Så tog hon upp exemplet att de som är dementa eller har Alzheimers; de måste alltid ha hjälp med att ringa efter färdtjänst... Tack, för den jämförelsen!!!

Saken är ju den, att OM jag har någon i närheten, tex pojkvännen, familjemedlem eller kompis, då behöver jag ju inte färdtjänst. Och jag kan ju inte precis ringa på hos grannarna (som jag för övrigt inte känner) och be dem boka färdtjänst åt mig. Dessutom jobbar de på dagarna...

Enligt kvinnan på färdtjänst står det i lagen att de ska förmedla transport och det är det de gör. Det är inte deras sak att se till att folk som inte hör kan nå dem... Nähä =( 

Jag har dock - via Anne-Majs blogg läst att hon har ett texttelefonprogram som heter Flexitext på datorn. Har provat ladda ner det, men är inte fullt så teknisk att jag vet om jag lyckats få det rätt. Får se, möjlighet till texttelefon finns kanske på datorn ändå?

I förra veckan tog jag mod till mig och ringde (från jobb förstås) för att boka resa hem från Lund imorgon och på torsdag, då vi ska ha uppföljningsträff för en grupp som CI-opererats senaste året. Jag kom fram till en mycket trevlig skånsktalande kvinna - hon talade utan någon slags brytning, menar jag. (HUR ska det gå i framtiden, när senegaleser och ukrainare ska svara på beställningscentralen, det frågar jag mig oroligt?) Som sagt, hon var väldigt trevlig och hjälpsam och kom till och med överens om att meddela chauffören ett sms-nummer till mig OM han skulle bli väldigt sen eller något skulle inträffa. Klockan 15:15 skulle bilen komma.

Resan TILL Lund då? Jo, men då passar jag på att åka med pojkvännen som har sitt jobb åt det hållet =)

Nu sitter jag här och är fånigt nervös inför resan: Kommer bilen att komma i tid? Kommer den att hitta till rätt adress? Kommer jag att få åka direkt hem till Helsingborg eller ska vi ut på sightseeing Skåne runt? Tänk om resan tar väldigt lång tid och vi ska vänta nånstans på någon annan och jag blir kissnödig? Jag har bokat ett BodyPump kl 17:30, kommer jag att hinna det? Kommer det att vara en pratsam chaufför som jag inte hör eller ens förstår? Ska jag dela bil med tre andra personer som kanske hostar och snörvlar eller är jag ensam i bilen? Ska jag sätta mig i fram- eller i baksätet? Usch, vilka fåniga tankar jag har. Det ska säkert gå bra! Återkommer med rapport i annat blogginlägg. 



.

torsdag 19 januari 2012

Ständigt och jämt dessa strategiska val!


På mitt jobb finns det gula kaffemuggar. Också finns det svarta kaffemuggar. Jag har en förmåga att då och då svepa till muggen och därmed välta ut innehållet i dessa muggar över hela mitt skrivbord. Väljer jag en gul mugg är oddsen för att så sker en på fem. Väljer jag däremot en svart mugg är oddsen för att dylikt sker endast en på tjugo. Därför väljer jag alltid svart mugg - ja, OM det finns någon ren i skåpet, vill säga. 




Ja, jo... Man (jag) skulle i och för sig kunna välja att dricka kaffet i köket. Men man (jag) vill ju vara effektiv (host, host) och förena nytta (arbete) med nöje (kaffedrickande) - ELLER HUR??? ;-)

.

tisdag 17 januari 2012

En bild kan säga mer än tusen ord...







...en annan bild kan framkalla mer än tusen svordomar! 


(Övergångsstället korsningen Roskildegatan/Drottninggatan i Helsingborg.) 

söndag 8 januari 2012

Smart(?)phone...


Oavsett om man nu råkar se eller höra jäkligt taskigt så vill man ju "hänga med" i teknikens värld. Jag har funderat en tid på OM jag skulle kunna använda mig av en så kallad Smartphone. Till slut blev funderingarna så pass allvarliga, att jag slängde ut en fråga bland mina vänner på Facebook. Precis som jag anat innan, blev svaren lika många och varierande som antalet personer som svarade på frågan ;-)

Dvs jag blev inte väldigt mycket klokare... Ja, jag vet, det är MIG jag pratar om, så det är förstås givet att jag inte kunde bli klokare än jag redan är - jag HAR ju redan nått upp till MAXIMAL klokhet! ;-)

Skämt åsido, jag kom fram till ett par saker: Jag var tvungen att traska ner till Telia-butiken på stan och prata med en person öga mot öga, samt känna lite på telefonerna. Sagt och gjort, "jag vandrar i ett regn, ett regn, ett regn som håller oss tillsammans" (Pugh Rogefeldt) - till ett köande med tjugofem andra. De hade ett nytt häftigt kösystem: De anställda stod bakom olika, i lokalen spontant utspridda och åt olika håll vända hurtsar. Jag tog nummerlapp, men hittade inte den där stora skylten där nummerna visas fram. Högg fatt i en av de tjugofem köande och frågade om han möjligen visste VAR nummerna stod att läsa nånstans? "Jo, men det står där på TV-skärmen. Och där, på DEN TV-skärmen - och på DEN TV-skärmen!" "Eeehhh. Jaha... Tack..." Jag kunde med stor svårighet upptäcka att det fanns en liten, liten ruta med röda siffror på de olika utspridda TV-skärmarna med fladdrande bilder lite här och var i lokalen. Inte gjort för någon med synproblem inte. Inte gjort för någon utan synproblem över 60 års ålder heller, skulle jag vilja påstå...

Jaja, till sist blev det min tur och: NEJ, jag blev inte mycket klokare där heller. Inte nog med att man ska fundera över VILKEN telefon man ska ha, man ska även fundera över OM och framför allt VILKET abonnemang man eventuellt ska ha. Åh, hjälp mig! Jag gick därifrån med ett annonsblad och ännu mer snurr i huvudet än vanligt... 

Så bestämde jag mig: Jag skulle skaffa en av Telias billigaste och - för mig - bästa lösningar: Jag skulle skaffa deras Samsung Galaxy Mini med ett års surf på köpet. Det kunde jag koppla ihop med mitt befintliga kontantkort. Sagt och gjort. Hied (skånska för otålig) som jag var, rusade jag ner till Teliabutiken i nästa regnoväder (igår lördag, alltså) och fick efter en längre stunds köande mycket god hjälp av en fantastiskt trevlig och otroligt serviceminded ung kille, som förstod mina önskemål, mina krav och svarade vettigt på mina kanske dumma(?) frågor. Kom ut från butiken med en VIT telefon och en iver att genast komma igång. 

Hem och packa upp, koppla ihop, ladda, lägga in lösenord med mera.

Idag har jag laddat ner några så kallade "appar": "Worfeud", "Facebook" och "Angry Birds". Genast fick kompisarna visa mig hur man spelar Wordfeud och jag håller nu på att spela mot två av dem. Tyvärr vill inte 3G-nätet och efter en timmes väntan lägger jag nu ner för idag. 

Sms går INTE att förstora texten på. Wordfeud går INTE att förstora texten på (ja, inte nämnvärt i alla fall). Ska man se hela spelplanen blir det till att spela med förstoringsglas... Jag som trodde att det var bara till att peta med fingrarna och förstora skärmen. Icke sa Nicke. Ibland går det, ja, men långt ifrån alltid. Tja, nu har jag betalt surf för ett år framåt, så jag kan prova mig fram om detta över huvud taget är något för mig. Då kan jag byta upp mig om ett år och kanske finner jag till och med anledning att skaffa ett abonnemang? Nu blir nästa steg att skaffa en bluetoothslinga så att jag kan lyssna i telefonen via T-slingan i mina Höron. Längtar SÅ efter att lyssna på radio igen, det var flera år sen jag kunde höra radio... Kanske kommer jag i framtiden till och med att kunna genomföra ett telefonsamtal med någon som jag inte känner så väl? =) ***

***Tekniken finns förvisso på mitt jobb, med FM-lösning och något som heter Comfort Audio's Digisystem, men det är arbetshjälpmedel och det är minsann inget jag kan få för hemmabruk... 


.